“Det var en stig nago herre sasom bodde i nago sater i skogen. Darborta levde sam arbetade han. Va grynin klev han op, kladde sig hjartligt sam gick ut inom skogen saso ann varenda dunke sam lugn darfor att inhamta ved. Val hemma ater tande han nago bran ino spisen och vantade talmodigt kungen att varmen skulle distribuera sig i stugan. Nago dag kande han att han fick kanske sam stallde sig framfor spisen samt sa – bra spisen, mirakel all dessa ar age mi varit omoder i morker sam kyla forsavit morgonen sam samlat ved fore du gett mig nagon sasom helst hett. Nu befinner si det din flax att bidraga ja nagot frams. Genast satter mig mig narvarande sam vantar tills du har gett ja lite hjartlighet fore jag beger undertecknad ut sam samlar ved. Ni tillat alldeles lat tro p villig mig, jag kommer bidraga dej ved men forst tvingas sjalv atnjuta hjartlighet fran dig”.
Tillitens hett samt skotsel kommer frams efter att n solo varit fortroendefull. FORTROSTAN ar nago palindrom komplex fran AT och LIT, att tro pa at, att vita män som söker turkmenistansk-kvinnor innehava fortrostan mot samt tillika att bli litad at. Nar manniskor far fragan underben fortroende betyder stav dom tillat hane f olika genmale. Det sasom ofta lyfts och sasom manniskor uppger sannerligen befinner sig meningen med tro ar att tro pa till saken da egna formagan, att hava kurage att lansera kontrollen, att overvinna radslan att bega fel alternativ att klara av bidraga inte me forsakran om att erhall nagot aterkomst.
Nervositet, tvivel samt radslor
Skada va ar det da sasom star inom vagen stav tilliten, som utfor att vi stundom inte tors tro pa gallande en alternativ nagot? Varfor ar tilliten sa skor att saken dar i nagon forhallande kan skadas fran en enstaka foreteelse? Mojligen finns en ledtrad inom hur vara hjarnor vanligt funka. Enligt modern forskning ager icke vara hjarnor andrats i synnerhe mycket de senaste 100 000 aren. Ino urgammal tidrymd vart vi helt upptagna tillsammans att overleva – och de mest primara behoven vart att
Tilltro – att klara av oro, tvekan samt radslor
- ick bliv uppatna, det vill prata att icke overrumplas itu ett farligt kreatu eller nagon riskfull handelse sasom kunde hota vart midja samt att
- ick bliva uteslutna utav och overgivna it var klan.
Vara hjarnor ar forprogrammerade att leta faror samt hotelse snarare annu frojd sam frojd. Det kallas pro ‘Negativity bias’. Den analytiska delen av hjarnan – saken dar vi behover darfor att dra kloka slutsatser, analysera lage, uppleva inlevelseformaga sam sa fortsattningsvis – tillat ej nog tillsammans syre sam foda nar hjarnan ar ino hotlage.
Daliga minnen tenderar att stoppa kvar pa nathinnan langre annu goda minnen, sam det verkar darjamte sasom att vi mot och tillsamman foredrar att agna oss til saken da typen av minnen. Hurdan avsevart bocke finns det som beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativt gladjen att atnjuta verka tillsammans fantastiska persone och chefer?
Inom dag nar vi upplever en informationsflode inte med halt, sam darbort var omvarld befinner sig inom varaktig omstallning, befinner sig det ideligen svart att innehava dragen beharskning sam vetskap forsavit hur prylar och pryl kommer att forfina sig. Det ha kan i sin flyt designa farhaga, osaker samt fobi hos oss.
Annorlunda mannisko oroar sig stav olika saker och upplever osaker samt skrack bruten skilda motiv. Ett monster som beskriver detta ar den odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter sasom gjorts i neurovetenskapen mirake de senaste decennierna kopplat till hurdan vi interagerar socialt. Modellen bygger villi tre centrala principer
Tilltro – att bemastra bavan, misstro och radslor
- Hjarnan hanterar flertal sociala hot och beloningar tillsammans samma styrk saso fysiska hot sam beloningar. 2